Inbjudan till konferens 12-13 april

Projektet Tillsammans för Sverige har genom Sudden bjudit in till en mycket spännande  konferens på temat Religion- Synlig eller osynlig.

http://tillsammansforsverige.fryshuset.se/event/religion-synlig-eller-osynlig/

Denna är på Fryshuset fredag 12 april och lördag 13 april, se schema nedan. Observera att det är gratis för studenter och unga under 25. Övriga betalar endast 300 kr för hela evenemanget.

Välkommen in med din anmälan på följande adress: http://goo.gl/3b6q

Preliminärt program

FREDAG

10.00 Registrering/kaffe

10.30 Inledning. Unga från projektet Tillsammans för Sverige berättar om sina erfarenheter från interreligiöst arbete och när religionen blivit synlig- och osynliggjord i deras liv.

11.00 Kerstin Von Brömssen, lektor vid Göteborgs universitet: ”Vad händer när religionerna synliggörs/ osynliggörs i klassrummet?”

12.00 Lunch på egen bekostnad i Fryshuset eller närliggande restaurang. Tid för Bön.

13.30 Jonathan Leman från Expo: En konsekvent antirasism för människor närmre varandra och bidrar till att bygga ett Sverige som håller ihop “Styrkan i ord och handling stå upp mot intolerans som riktas både mot sin egen religion och mot andra religioner.”

14.30 Helle Klein, journalist och präst: ”Näthatet och vikten av att synliggöra religionen som en motkraft”.

PAUS

16.00 Omar Mustafa, ordförande i Islamiska förbundet: ”Svensk muslimska ungdomars engagemang i det civila samhället –när det osynliga blir synligt”.

17.00 Reflexioner och internationella utblickar utifrån dagens föredrag; Susanne Wigorts Yngvesson, lektor i etik, Patrick Gruczkun koordinator för Anna Lindh Stiftelsen och Stig Lundgren aka Shiva Shankar, idéhistoriker.

18. 30 Mingel, Buffé, underhållning av Klubb Manifest, Slag från Hjärtat och poeten/rapparen Amer Sarsour.

LÖRDAG

11.00  Interreligiös samling – Ungas olika röster.

11.30 Pass 1. Välj mellan fyra olika workshops;

1) Pröva på interreligiös skolmodellAnnelie Rådestad och unga från projektet Tillsammans för Sverige

2) Mänskliga Rättigheter och ReligionStudenter från Teologiska Högskolan i Stockholm.

3) Hur kan vi bemöta fördomar? – Ala Edin och Andreas Hasslert från studieförbundet Ibn Rushd i Malmö/Stockholm.

4) Speak truth to power ledare från Robert F Kennedy Center for Justice and Human Rights.

12.30 Mingel och Macka

13.00 Pass 2 Välj mellan fyra olika workshops se ovan.

14.00 Gemensam reflexion/samling; ”Kan vi göra mer tillsammans? Behöver vi ett interreligiöst ungdomsråd?” Olika organisationer och personer inbjuds att dela med sig av vad som händer i deras nätverk

15.00 Tack och Avslutning.

(15.30 Guidning i Fryshuset av unga från Tillsammans för Sverige)

Välkomna!

Våra samarbetspartners

Multireligiös vandring på Södermalm

Söndagen den 10 februari anordnades en multireligiös fredsvadring på Södermalm. Vi var en stor grupp som vandrade mellan olka religiösa platser på Sldermalm och vi fick många fina möten, mycket ny kunskap och en stärkt tilltro att religion verkligen kan skapa fred. Det hela beror bara på vilket perspektiv man väljer att se religionen ur.

Vi började på Stockholms Zencenter på Erstagatan där Trudy Fredriksson tog emot.

Stocholm Zencenter
Stocholm Zencenter

Sen fortsatte vandringen mot Katolska Domkyrkan. Med på dagen var en härlig grupp muslimska och kristna ungdomar från Landskrona.Hela gruppen på vandring

I Domkyrkan tog prästen emot och berättade kyrkans historia

I Katolska Domkyrkan

Med på vandringen var också två Didaktuselever som intresserat följde alla besöken och ställde bra frågor. Stort tack för att ni följde med San och Deniz.

Stolta Didaktuselever, San och Deniz

Efter lite kyrkkaffe fortsatte vadringen till den Ortodoxa synagogan Adat Israel som ligger på St Paulsgatan 13. Här berättade Jonas Sundberg om den judiska församlingens historia

IMG_1565

Efter Synaggan så hade vi ett besök i Mosken vid medborgarplatsen där vi var med under eftermiddagsbönen.

IMG_1619

Fernando och imamen i samspråk.

Sen avslutades allt med en ljus fest och fredsmanifestation nere på Medborgarplatsen. Det var kallt men ändå varmt och vi skiljdes åt som vänner med en stor tillit till och förhoppning till att vi möts snart igen.

Ljusfest på Medis

Ett stort TACK till alla som arrangerat och deltog i vandringen.

På återseende.

Om du vill se fler bilder vilket du säkert vill så klicka på denna länk.

https://picasaweb.google.com/103397574384339093437/MangreligiosDag?authuser=0&feat=directlink

Interreligiös vandring

Som jag skrev tidigare så är det World Interfaith Harmony Week denna vecka. Den inleddes förra helgen med en fredsvandring i Spånga och Tensta. Med på den vandringen var Sveriges Radio och programmet Människor och Tro. Klicka på denna länk så kan du höra inslaget.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=416&artikel=5434777

Här är själva inlägget i skriftlig form och det är hämtat från samma sida.

Ofta förknippas möten mellan olika trosinriktningar med konflikter, men just nu pågår FN:s World Interfaith Harmony Week, där religioner ska verka för fred. Människor och tro följer med på ett svenskt evenemang den här veckan, en vandring mellan bahaiernas gulla villa, kyrkor och eritreanska moské i norra Stockholm.

Just nu pågår FN:s Interreligiösa harmoni-vecka, World Interfaith Harmony Week, ett initiativ för att religioner aktivt ska verka för fred. Och det går inte obemärkt förbi här i Sverige. I Spånga, i norra Stockholm gick det en interreligiös vandring mellan fyra olika religiösa platser. Men det är nästan deltagarna själva som är mest interreligiösa. Reporter: Andreas Landmark Människor och tro fredag 8 februari 2013 Fredag 08 februari 2013 kl 07:50 (Människor och tro)

– Egentligen skulle jag nog varit muslim. Det är kanske därför jag är så intresserad av islam. Min mor hette Fatah Ali, så blev jag adopterad och kom till ett katolskt barnhem och där jobbade en ung kvinna som blev min mor. Så därför blev jag katolik, säger Christina Sundström Engelheart medans vi går bredvid varandra i februarisolen.

– Och pappa han var svenskyrklig, han tillhörde svenska kyrkan. Men Mamma tog oss till Kiruna kyrka. Det var mycket blandat, vi var vänner med laestadianer och min kompis var jehovas vittne så mamma var väldigt mycket för det här med interreligiös dialog, fortsätter hon.

Just interreligiös dialog och att få religioner att tillsammans verka för fred är syftet med både vandringen och FN:ns Interreligiösa harmonivecka som pågår nu första veckan i Februari. Vi ska besöka fyra församlingar och vi börjar hos en som brukar kallas för den minska världsreligionen, Bahai.

I Spånga har bahaierna en gul trävilla mitt i ett villaområde som gudstjänstlokal. Bahaierna tror att alla religioner har rätt på sitt sätt, och därför försöker de sammanfoga idéerna från alla religionsgrundare. Därför känns det interreligiöst passande att starta vandringen just här, Buddah, Muhammed, Krishna och Jesus får samsas i samma religion, vi får samsas på vandringen.

Vi är ett tiotal. De flesta är helt ärligt arrangörer men en eller två intresserade går med när vi lämnar Bahaierna. Vi går mot vårt andra mål på resan, lutherska Svenska Kyrkan, närmare bestämt Spånga Kyrka.

– Den här vandringen är ju suverän! För det är det vi gör just nu, vi samtalar med varandra. Vid ett bord kan det bli att några pratar medans några inte vågar prata, säger Christina Sundström Engelheart när vi lämnat bahaierna.

Jag frågar henne om det alltid är så är så lätt att samtala, hur gör man med de svåra frågorna? Där man inte kommer överens?

– Jag tror det handlar om att belysa. Det är en svår bit. Vi ska ju få möta muslimerna här i eftermiddag, tidigare pratade vi om jihadisterna i Mali är de muslimer eller är de inte? En del menar ju att är väldigt trogna muslimer, väldigt hårdfasta. Men jag tycker inte att de är några muslimer, de gör det inte utifrån gud. När de bränner heliga skrifter, säger hon och ser tankfull ut.

Lite längre fram går Caroline Khylbäck. Hon är präst i Svenska Kyrkan och tycker att vandringen handlar om mer än religion.

– Vi går nu från välbärgade Spånga, via den medeltida Spånga kyrka in i miljonprogrammet i Tensta som fysiskt ligger väldigt nära varandra men socialt väldigt långt ifrån varandra. Och då blir den vandringen också en anledning på hur vi försöker knyta samman världen, säger Caroline Khylbäck glatt.

Vi börjar närma oss hållplats nummer två, och framför mig går Inga Johansson från missionskyrkan som bär på en lyckta.

– Det här ljuset, vi bestämde att vi skulle bära med oss nånting och att vi skulle kunna lämna nånting till varje plats där vi besöker så det är ett fredsljus. Vandring för fred, säger hon.

Precis som Christina så är Inga interreligiös bara i sig själv. Hennes samfund, Missionskyrkan, slogs förra året ihop med Metodiskkyrkan och Baptistkyrkan i något som heter Gemensam Framtid. Tre olika samfund med tre olika teologier, i en kyrka.

– Men vi är bara i början av den vandringen så att säga, säger Inga Johansson.

Över krönet visar sig strax medeltida Spånga kyrka. Vi har nått fram till samfund två av fyra som interreligiöst nog har kvar sina katolska väggmålningar. Efter en kort rundtur i kyrkan deltar vi i en av de kanske viktigaste ritualerna i Svenska Kyrkan; kyrkkaffe.

Över sju sorters kakor och kaffe träffar jag Sudhagar Raghupathy, som mest kallas för ”Sudden”. Han är hindu och när han inte går interreiligösa vandringar, ordnar han interreligiösa nattvandringar i Tensta. Han kände att en kommun som har över 110 olika nationaliteter behöver få ett tydligt tecken på att religion står får förståelse, samtal.

– Jag är ju uppvuxen i Botkyrka och har jobbat med barn och ungdomar där så vet jag vilka sociala problem som finns där och vi vet att många ungdomar inte mår så bra. De hänger ute på kväller och nätter och stökar till, säger Sudhagar Raghupathy.

– Men då har vi representater från olika religioner. Kristna, muslimer, hinduer, sikier, buddister och ibland någon med judiskt påbrå, avslutar han.

Sudden påminner mig om att människor med olika religioner ofta umgås i det lilla och lever bredvid varandra, samtidigt som religion i det stora finns med som faktor när konflikter blossar upp.

Även vår lilla vandring har faktiskt koppling till det stora, för Interreligiösa harmoni-veckan instiftades i FN av Jordaniens enväldige monark Kung Abdullah II. Han menade att religion bör skapa fred, samtidig som jordanien kritiserats av Amnesty för bristande yttrandefrihet och rapporter om tortyr. Jordanien sveptes aldrig med i den arabiska våren och kungens utlovade reformer har lyst med sin frånvaro.

Men här i Spånga är kyrkaffet är slut och vi ska iväg mot hållplats nummer tre av fyra, nyevangelistiska Missionskyrkan, Tensta Kyrka, men när vi kommer fram hamnar vi mitt i en Syrisk-Katolsk gudstjänst.

Den Syrisk-Katolska församlingen delar kyrkan med 3 andra samfund. Vilket gör att denna, från början lutherska kyrka, interreligiöst nog har en katolsk ikonbild av Heliga Maria vid ljusbordet och ett krucefix bakom altaret som tas fram vid behov.

– Våra söndagar ser ju ut så här i Tenstakyrkan, säger Cai Berger som är pastor för Missionskyrkan.

Men kyrkan är faktiskt öppen för fler ändå. Cai berättar att det förra helgen var ordentligt oroligt i Tensta, många ungdomar var ute och bråkade. Några, framförallt muslimska ungdomar, sökta sig då till kyrkan och gick ned i källaren där de sökte fristad från bråken utanför.

Det börjar bli mörkt när vi tar oss iväg mot vandringens fjärde och sista hållplats, Eritrianska Mosken i norra Spånga. Där välkomnar Ramadan Idris som är vice ordförande i föreningen som är snabb med att säga att det inte är en riktig Moské.

– Det är bönelokaler, det finns inte någon riktig moské, konstaterar Ramadan Idris och säger att de hoppas på att få bidrag till en moské.

Vi sitter i deras samlingslokal bredvid bönerummet. Samlingslokalen blir extralokal under fredagsbönen och båda blir överfulla. Många lägger helt ut sina mattor utanför i vinterkylan för att komma undan från trängseln. Här har de interreligiositet av allvarligare slag än de övriga församlingarna vi besökt idag. Den senaste tiden har nämligen Salafister, bokstavstroende muslimer, börjat rekrytera i området.

– Vi försöker söka liksom. De är våra barn, några av dem. Våra ungdomar, säger Ramadan Idris.

Ramadan menar att en riktig moské i området skulle tvinga fram alla församlingar till en plats, och skapa en öppenhet som skulle motverka fundamentalism. Men vandringen dit är lång, och vår har precis tagit slut.

Utanför är det nu helt mörkt. När Christine, Ramadan, Sudden och de andra försvinner iväg tänker jag att om världsreligonerna agerade bara lite mer som de som idag trotsade februarikylan för att besöka varandra. Så skulle religion inte ses av någon som en orsak till krig.

Reporter: Andreas Landmark

Hoppas att vi blir många som vandrar för fred på Södermalm imorgon

Från Sverige till himlen

Min favoritserie just nu är Från Sverige till himlen. I detta program så åker Anna Lindman Barsk runt i Sverige och möter människor med en annan tro. Jag tycker att hon gör det på ett respektfullt sätt och verkligen vill försöka förstå dem hon möter. Hon gör inga snabbvisiter utan stannar några dagar och deltar i vardagen.

Just nu eftersänds programmen från andra säsongen på TV vilket gör att de dessutom blir tillgänliga på SVT play. En varm rekommendation är att gå in och titta på dem innan de försvinner igen.

Här är avsnittsinformation för den första säsongen

Anna möter buddisten Denise

Del 1 av 8.

Under 2011 har jag fått ett fantastiskt uppdrag från Sveriges Television. Jag ska ge mig ut i Sverige och möta människor som tror, människor som låter en religion styra deras liv.

Vad driver en ung kvinna att välja bort sex och närhet för att leva bara för Gud? Blir vi verkligen lyckligare av att meditera över döden och hur kommer det sig att en småbarnsfamilj i Göteborg år 2011 åkallar Tor och Freja? Kan det vara på riktigt?

Judendom

Del 2 av 8.

Nästa resa går till Göteborg! Jag ska få möta en familj som är chassider, det vill säga ortodoxa judar. Ni har säkert sett dem på tv med sina långa skägg och tinningslockar, men visste ni att det finns ortodoxa judar i Sverige?

Den här familjen har elva barn och lever ett strikt chassidiskt liv med böner, torahstudier och religiösa regler som reglerar nästan allt i livet, inte minst vad jag som kvinna kan delta i och vad vi får filma. Dessutom finns det många rykten om chassider som jag gärna skulle vilja kolla upp. Till exempel att de har hål i lakanen för att de inte ska se varandras kroppar när de har sex och att kvinnorna döljer sina hår, inte med slöja utan med peruk. Myt eller sanning? Följ med så får ni veta!

 

Hedningar

Del 3 av 8.

I det här landet trodde vi en gång i tiden på gudar som hette Tor, Freja och Oden. Jag tänkte nog att det där är något vi läser om i skolan, en gammal saga, som ingen tror på längre. Jag hade fel!

Det finns unga människor i Sverige i dag som åkallar Oden och Tor och ropar hell Freja med samma glöd som andra ropar halleluja. Jag har träffat en hednisk familj i Biskopsgården utanför Göteborg, följ med mig när jag under några dagar får leva med dem och ta del av deras riter. Visst undrar man om de verkligen tror att det är Tor som svingar hammaren när det åskar!

Anna Lindman Barsk hälsar under några dagar på i ett ”kloster” i Rättvik där hon möter Ann-Ida som valt att pröva på att leva i celibat. Foto: SVT

Kristendom

Del 4 av 8.

I veckans program träffar jag Ann-Ida, en ung tjej som bestämt sig för att leva bara för Gud. Hon har sagt upp sig från jobbet, lämnat lägenheten i Göteborg, magasinerat sina tillhörigheter och flyttat till en kristen gemenskap i Rättvik.

Hon har bestämt sig för att prova om celibatet är något för henne, men jag undrar varför man måste välja bort sex och närhet för att komma närmare Gud. Under några dagar får jag prova på Ann-Idas liv av bön och meditation, följ med!

SANTERIA

Del 5 av 8.

I den här veckans program får jag möta en person och en religion som verkligen förvånar mig. Jag får komma hem till Ivette som bor i Spånga med make, två döttrar och en massa gudar i olika vaser!
Ivette kommer ursprungligen från Kuba och med sig därifrån har hon en religion som kallas för Santeria. Det är en religion med många olika gudar, offer, dans och trummor som får människor i trans. Följ med när vi offrar cigaretter, badar i mjölk och honung och frågar en kokosnöt om svar!

 

Muhammad Muslim

Del 6 av 8.

Hur kommer det sig att en kille som heter Åke bestämmer sig för att konvertera och ta namnet Muhammad Muslim? I det här programmet ska jag få höra om vad som hände honom en sommarnatt i de ångermanländska skogarna för trettio år sedan. Det var en natt som förändrade hans liv, som gjorde honom till muslim men också till sufier. Vad det innebär och hur allt förändrades för honom och hans familj hoppas jag få veta mer om genom att leva med Muhammad under några dagar.

 

Mormoner

Del 7 av 8.

Om man säger mormoner, så tänker nog de flesta på välklädda missionärer som går runt och knackar dörr.
Och så har man kanske hört att dom har flera fruar och går och väntar på att jorden ska gå under… Men visste ni att dom har matförråd för ett helt år hemma för att klara katastrofer och att dom döper sig för sina döda släktingar? I det här programmet hoppas jag få svar på alla frågor jag har om mormonerna, jag ska nämligen få komma hem till Ingvar och hans familj. Hela hans liv, men också livet för hans barn och barnbarn, förändrades en dag för mer än fyrtio år sedan då två missionärer ringde på hans ytterdörr.

Schamanism

Del 8 av 8.

Tänk er en före detta FN-soldat som jobbar dubbla skift för att köpa den senaste platteven. Så beskriver Martin, som jag träffar i veckans program, sitt liv som det såg ut innan allt förändrades. Förändringen kom med en bilolycka där Martin blev svårt sjuk och var nära att förlora sitt liv. Plötsligt slogs han av tankar han tidigare aldrig haft, han upplevde att livet måste ha en högre mening och han kastade sig ut i ett sökande efter svar. Idag säger han att han hittade det han sökte, han tror att det finns en andevärld som vill kommunicera med oss och att olyckan ledde honom till att bli schaman.

 

Här nedan är avsnittsinformationen för den andra säsongen

http://www.svtplay.se/t/152223/fran_sverige_till_himlen

Första programmet- Prästinna för moder jord

Anna Lindman Barsk ger sig återigen ut i det andliga Sverige. I det första avsnittet möter hon Margitta, en kvinna i Hälsingland som tillber Moder Jord och kallar sig Gudinnans prästinna. Margitta säger sig ha ett orakels förmågor och tar med Anna ut i skogen för att visa henne hur man kan kommunicera med träd och stenar.

Andra programmet- Rastafari

Den här veckan åker Anna Lindman Barsk till Boden där hon möter Thord som är rastafari och väntar på Messias återkomst. Thord avslöjar hemligheten bakom sitt långa hår och berättar att han hittade Gud genom Bob Marley.

 Tredje programmet- Sikhismen

Kommer ni ihåg den där debatten om spårvagnsföraren i Göteborg som ville ha turban? Det var på 80-talet, långt före alla upphetsade slöjdiskussioner, i nyhetssändningar och debattprogram hävdades det att det inte alls var lämpligt att köra spårvagn eller vara spärrvakt i tunnelbanan om man var sikh och bar turban.

Idag ser man turbaner både här och där, men de flesta vet nog inte riktigt vad sikhismen handlar om. Susheel och hennes familj ska ta hand om mig under några dagar och jag ska få lära mig allt! Hur man lindar turbanen, varför man måste bära dolk och framför allt ska jag få följa med till en helt vanlig villa i Tullinge som visar sig vara ett sikhiskt tempel och faktiskt en del av en helt annan värld. Häng med!

Fjärde programmet- Ortodox kristendom

Den här veckan träffar jag Lena-Maja. Hon kom till Sverige som finskt krigsbarn när hon bara var ett år gammal och i nästan hela sitt liv har hon känt att hon letat efter något. Lena-Maja tar mig med på en resa från Bohuslän till Överkalix för att visa vad hon äntligen, på ålderns höst, har hittat.

Det blir en resa, inte bara genom Sverige, utan också en resa i minnena från barndomen. Och jag får lära mig något spännande om ikoner. Att de för den som är rysk-ortodox som Lena-Maja är ett fönster mot det gudomliga.

Femte programmet- Hare Krishna

När jag var liten gick vi ofta förbi sådana där orangeklädda munkar som satt på stan och sjöng. Jag kommer ihåg att det viskades om dem, att de tillhörde en sekt. Och så minns jag den där sången de sjöng, det där mantrat, ”Hare, Hare, Hare Krishna, Hare Krishna, Hare Rama…” Även om man inte lika ofta ser Hare Krishnamunkar på stan längre så finns det fortfarande människor i Sverige som lever som initierade.

I det här avsnitten reser jag till Almvik utanför Järna där det bor ett tiotal Hare Krishnafamiljer. Under några dagar ska jag få leva med en av familjerna och lära mig allt om mantran, och matoffer och de har lovat att försöka svara på alla mina frågor.

Sjätte programmet- Arken, karismatisk kristendom

Anna Lindman Barsk möter ungdomspastorn Ann-Sofi från Arken, en karismatisk väckelseförsamling i Kungsängen utanför Stockholm. Ann-Sofi visar Anna hur man talar i tungor och berättar om hur det känns i kroppen när detta sker. Ann-Sofi berättar också att djävulen finns överallt men att det med rätt inställning går att mota bort honom.

Sjunde programmet- Mandeerna

Alla som läst någonting om kristendomen vet att Jesus blev döpt av Johannes Döparen och sedan gick ut och startade det som kom att bli världens största religion. Men något som många inte vet är att Johannes Döparen hade egna anhängare, människor som menade att han var den sanna profeten, inte Jesus. Dom kallas mandéer och i det här programmet ska jag få träffa en tjej som heter Azal och som är mandé.

Azal och hennes familj har tvingats fly från Irak hit till Sverige för att de vägrade ge upp sin tro. Jag ska få följa med dem när de, precis som på Johannes Döparens tid, går ner i vattnet för att döpa sig. Fast här i Sverige får det bli i en sjö utanför Eskilstuna!

Åttonde programmet- Ut ur missbruket

Anna Lindman Barsk möter Ulf som knarkat bort sin familj och större delen av sitt liv. Ulf tog sig ur sitt missbruk och lyckades ta sig från gatan när han träffade Jesus. Men Anna undrar vad det är med religion och missbruk egentligen? Varför skulle en tro på en högre makt få någon att bli en bättre människa?

Guidad tur till den sikhiska gurdwaran

Här kommer lite bra att veta inför ett besök till den sikhiska gurdwaran. I Stockholm ligger Gurdwaran i Tullinge på Dymmelkärrsvägen 23. Klicka på länken för karta: http://www.hitta.se/gurdwara+sangat+sahib+f%C3%B6rening/tullinge/hhT2XUUUU1?vad=gurdwara

——————————————————————

Guidad tur till den sikhiska gurdwaran

Sikhernas tempel heter Gurdwara och det betyder ”dörren till Gud”. Gurdwaran är en helig plats och därför bör man inte ta med sig några former av droger som alkohol, narkotika och tobak/snus. Ingen kommer att kroppsvisitera besökaren men av respekt för de man är gäst hos bör man lämna detta hemma eller åtminstone utanför den tomt där Gurdwaran finns.

Som på de flesta platser för tillbedjan bör man vara ”anständigt” klädd. Huvudet skall vara täckt när man är i Gurdwaran, en regel som gäller får både män och kvinnor. Det går bra med en vanlig mössa eller en sjal eller annat som man föredrar. Däremot är den traditionella judiska kippan för liten. I Gurdwaran finns lånesjalar för den som inte har.

I de flesta österländska religionerna tar man av sig skorna (och även många gånger strumporna) då man gå in i byggnaden och detta gäller även hos sikherna. Detta gör man lämpligast direkt till höger då man kommer in i Gurdwaran, männen i första kapprummet och kvinnorna i det andra. Här kan man även hänga av sig ytterkläder och även fast stölder inte förekommit bör man ta med sina värdesaker om man så önskar.

Gudstjänstlokalen ligger en trappa upp. Rummet domineras av en ”balki” en baldakin där den heliga skriften ”Guru Grant Sahib” ligger placerad. Alla sikher går fram till den heliga skriften där de kort ber/hälsar till Gud och sedan donerar en valfri summa pengar eller något annat till församlingen. De bugar sig sedan för skriften som en vördnad för Guds namn/ ord, NAM. Detta skall inte samman-blandas med avgudadyrkan som är strikt förbjuden enligt sikhismen. Det närmaste man kan komma en ”fysisk” bild av Gud är genom de ord Gud gav sikhernas Gurus och andra heliga lärare som från andra religioner som finns representerade i Guru Granth Sahib. Både män och kvinnor kan läsa ur ”Guru Grant Sahib” och det finns inget prästerskap inom sikhismen. Vid sidan om den som läser finns någon som sveper ”chaurin” fläktaren över skriften som ett tecken på vördnad. I rummet finns många olika bilder på sikhiska symboler som dubbelsvärdet, cirkeln och symbolen för ”ek onkar”, bildförbud gäller bara bilder på Gud. Det är OK att avbilda någon av de tio Gurus/lärare som finns inom sikhismen.

Som icke sikhisk besökare krävs inte att man gör detta men någon form av hälsning eller gåva som tecken på respekt för den plats man besöker är dock på sin plats. Man kanske bara stannar upp och nickar på ett sätt som känns naturligt för en själv men självklart kan man göra på samma sätt som de troende gör.

I församlingssalen sitter många med benen i kors och det man måste tänka på är att man inte sitter så att fötterna pekar mot skriften eller mot dem som framför hymnerna. Man skall inte heller vända ryggen mot skriften. Om det blir svårt att sitta stilla längre kan man resa sig upp och sträcka på benen eller sätta sig mer bekvämt i trappan. Det finns inga stolar i Gurdwaran, men det är inte av några religiösa skäl. Naturligtvis är man tyst och avhåller sig från konversation tills dess att gudstjänsten är över.

Hymnsjungandet avslutas med en gemensam bön då alla ställer sig upp. Det avslutas med en gemensam bugning åt det håll som skriften ligger som en vördnad åt Gud. Efter detta delar man ut ”parsad” som är en sorts söt pudding som tillretts på platsen under gudstjänsten. Parsad betyder nåd och symboliserar Guds nåd vi alla fått del av när vi suttit i församlingen av troende under gudstjänsten. Det hela avslutas med ”langar” som är en sorts förbrödningsmåltid.

Langar intages en trappa ner och alla sitter på golvet. När man tar emot parsad eller mat eller något annat gör man detta med bägge händerna framsträckta i en form av symbolisk tiggning. Filosofin bakom är att allting kommer från Gud och syftet är att göra oss ödmjuka. Efter måltiden så är gudstjänsten över.

Vilket år?

Enligt sikhismens religiösa almanacka är det nu (2012) år 543 och man utgår då från grundaren Guru Nanaks födelse år 562. Nyår (vaisakhi) firas i april.

Sikherna i Sverige

De första sikherna kom till Sverige redan på 1970-talet. Idag bor cirka 2000-3000 sikher i landet. Redan under 1980-talet bildade sikherna i Stockholm och Göteborg föreningar i syfte att bevara sin religion och kultur, för att senare bygga upp sikhiska tempel, gurudwaras. I Stockholmsområdet finns idag två sikhiska tempel. Den första svenska gurdwaran- Gurdwara Sangat Sahib- invigdes år 1997 och var förlagd i Tullinge utanför Stockholm. År 2002 grundades även en gurudwara i Upplands Väsby. I Göteborg invigdes en gurdwara kallad Gurdwara Sri Guru Singh Sabha i Hammarkullen år 2002.

Bilder från Gurdwaran finns på följande länk: https://picasaweb.google.com/103397574384339093437/Gurdwaran#