Guidning för Globala skolan på SIDA

Torsdagen en 16 maj så hade jag förmånen att få göra en guidning på SIDA i samband med deras arrangemang om den Globala skolan. Det var många intressanta föreläsare men också en programpunkt som var aktiva möten. Där fick jag visa den multireligiösa resväskan vid sidan av andra intressanta aktörer som Diakonia, Fairtrade, latinamerikagruppen, Teskedsorden, en Kabare samt några till.

Föremålen dukades upp på en bänk som såg ut som en pusselbit och som inramning kunde jag använda ett äppelträd i blom, kan det bli bättre?

Uppdukningen

Det var sammanlagt ca 100-150 personer som tittade på prylarna och jag hade en liten frågesport med sex olika föremål.

Rätt svar på frågesporten var

1- Hinduismen (En pujabricka- läs mer på  http://wp.me/p2uj1X-7g)

2. Kristendomen (Prosfora- läs mer på http://wp.me/p2uj1X-48)

3. Buddhism- En buddhistisk tiggarskål

4. Sikhism- Chauri en fläktare som används för att hedra den heliga boken Guru Granth Sahib

5- Judendom- en Dreidel

6. Islam- Ett koranställ i trä

Det var flera besökare som diskuterade de olika föremålen och gissade religion och deras funktion. Det blev många intressanta diskussioner och det är fascinerande att se hur duktiga och kunniga många är kring religiösa föremål. Det var också flera lärare som sa att de haft guider i klassrummet eller besökt utställningen och alla var mycket nöjda med detta. Det är bara att inse att guidningar och konceptet Gud har 99 namn är fantastiskt i klassrummet för att skapa tolerans mot det okända och främlingsnyfikenhet.

bild 3Bland alla som svarat alla rätt på frågesporten så kommer SENSUS att dela ut tre multireligiösa almanackor och vinnarna meddelas per mail. Grattis till er som vunnit och till er andra vill jag tacka för alla trevliga frågor, kommentarer och gissningar på de religiösa föremålen.

Guidning på SPRINT gymnasiet

Onsdagen den 13 mars så hade jag och Kalle förmånen att guida på SPRINT gymnasiet på deras likabehandlingsdag. På SPRINT som tidigare hette IVIK så går många elever som är nyanlända till Sverige. Detta gör att guidningen blir lite speciell då det finns flera ungdomar som inte har så stor erfarenhet av svenska språket. Men vad gör det när vi har så mycket prylar i resväskan som talar för sig själva och de egentliga proffsen på olika religoner sitter ute i klassrummet. Det är också speciellt för att det är så ROLIGT att guida här då intresset och viljan att delta och lära sig mer är så stor.

Tyvärr så hade vi bara en kamera och batteriet tog slut efter första guidningen så det är bara Milton Seniors guidningar som dukumenterades av oss. Förhoppningsvis kommer lärarna på SPETS att skicka bilder på Kalles guidningar som jag kan länka till senare.

Väl färdiga med guidningarna kunde vi återigen konstatera att pedagogiken med resväskan och oss guider är fullkomligt suverän. Det är ett fantastiskt bra sätt att prata om religion och religionens uttryck i dagens multireligiösa sverige.

IMG_2051IMG_2044

Mer bilder finns på denna länk: https://picasaweb.google.com/103397574384339093437/GuidningSpets?authuser=0&authkey=Gv1sRgCOCC5NHht4ut1gE&feat=directlink

Tack alla som deltog på denna guidning

/Peter och Kalle Milton

Buddhism- Bönekvarn

I den buddhistiska resväskan finns det nästan alltid med en buddhistisk bönekvarn eller ”manicylinder”. Den förknippas framförallt med den tibetanska formen av buddhism (Vajrayana). Den kan variera i storlek och finns allt från rätt små handhållna till riktigt stora. Den största bönekvarnen lär finnas i Zhongdian i Kina.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Lite bilder från Kina där jag var 1990. Det är vanligt att tibetanerna gick en runda (medsols) runt palatset/ templet och det kallades för Barkhor.

Inne i kvarnen finnns en rulla pappersremsa som innehåller olika mantran eller böner. När man snurrar på kvarnen så upprepas dessa och det anses ha samma effekt som om man själv repeterar dem. Varje varv som kvarnen snurrar innebär en repetition av ett stort antal välgörande mantran/ böner.

Det finns också tankar om att den välsignelse som finns inneboende i mantrat sprids över världen när man snurrar och på så sätt även kommer andra till del. Det finns även ställen där man har stora elektriska eller vattendrivna kvarnar för att maximera effekten.

En isärplockad bönekvarn med pappersrullen till höger.

Kulan eller tyngden som sitter på kedjan används för att få en bättre snurr på kvarnen

Lite blandade bilder hämtade från nätet.

Bönekvarnen i guidesammanhang

Detta är också ett föremål som väcker förundran. De allra flesta brukar kunna förknippa den med buddhismen och det kan ha att göra med att just den tibetanska buddhismen har ett rätt stort mediavärde i väst. Det finns också en koppling till de buddhistiska böneflaggorna som också finns i väskan och som har liknande syfte och funktion. Om det är möjligt brukar jag ta isär kvarnen för att visa på pappersremsan inuti och berömma tibetanerna för att de är så pragmatiska i sitt religionsutövande.

Under mina resor i Asien har jag sett ett stort antal både handhållna men också fasta bönekvarnar. Framförallt runt vissa tempel som Jokhangtemplet i Lhasa har mängder med bönekvarnar både inne och utanför templet.

Hinduismen- Pujabricka

I den hinduiska resväskan finns det en pujabricka. Det är en liten ”pedagogisk” pujabricka som används för undervisning och då passar den ju bra i resväskan. Den innehåller några av de saker som behövs för att utföra en Puja.

Puja är den mest centrala och viktigaste ritualen inom hinduismen. Det är en för många daglig tillbedjan som kan utföras såväl privat i hemmet som kollektivt i tempel eller utomhus. Under Pujan så tillber man gudarna vilket kan ske av olika anledningar. Själva grundtanken är dock att man erbjuder gudarna sina tjänster och gåvor för att i gengäld få del av deras Prasada, dvs deras nåd och välsignelse.

I de flesta hinduiska hem finns ett familjealtare som är hemmets medelpunkt och de kan se mycket olika ut. I vissa hem har man hela rum avsatta för puja medan andra kanske bara har en liten statyett (murti) i ett skåp eller en bild av gudomen på väggen. Även om man ofta ärver sina gudar är det inte ovanligt att man inom familjen vänder sig till olika gudomar under sin puja och att man då har fler gudabilder på sitt altare. Detta till skillnad från vissa tempel som kanske är tillägnade endast en eller ett fåtal gudar.

Pujan kan liknas med hur man bemöter och tjänar en högt aktad gäst eller en kung. Man framför böner, sånger eller andra ritualer och det är vanligt att man tvättar, klär murtin i fina kläder och blomstergirlanger under själva ceremonin. Man tänder också rökelser inför gudabilden och erbjuder guden mat och dryck. Ett centralt moment är arati, ljusceremonin, då man för små ljus i cirklar framför murtin. Ljusbehållaren förs sedan runt till alla närvarande så att de kan kupa sina händer över ljusen och föra händerna över ansikte och händer för att tillägna sig gudomens prasada.

Beskrivning av föremålen på brickan

HInduism

Till vänster kan man se en bägare med trattformad öppning, en Pancapatra, som är en behållare för vatten. Bakom kan man se skaftet på en sked, Uddaran, som används för vattnet i Pancapatran.

Behållaren med ringen längst upp i bilden ärn avsedd för, kumkum, vilket är ett mörkrött pulver som används i pujan.

Bakom till höger syns en klocka som man ringer i under pujan för att påkalla gudomens uppmärksamhet. På skaftet på klockan syns, Garuda, som är Vishnus örn.

Till höger om klockan står en liten Ganeshastaty, vilket är den gudom som oftast finns med på varje altare då den är mycket populär bland i stort sett alla hinduer.

På brickan kan man också se, Aomtecknet, som är hinduismens symbol. Många hinduer ser Aum som världssjälens (brahmans) ljud och enligt en trosuppfattning uppstod kosmos som ett resultat av den resonans som skapades när ordet för första gången uttalades.

Man kan också se en liten hållare för rökelsestickor samt en liten oljelampa som tänds under ritualen.

Pujabricka i guidningen

Enligt min uppfattning så är pujabrickan ett av de föremål som väcker mest förundran på det mångreligiösa bordet. De flesta har relativt lätt att koppla den till hinduismen, främst tack vare Ganesstatyn och Aum tecknet.

Under guidningar är det bra att väcka så många sinnen som möjligt och puja är ett bra exemple på hur man kan låta de religiösa artefakterna ta alla sinnen i anspråk. Jag har själv inte utfört någon exempelpuja under någon guidning, men varför inte….

Man ser gudomen i bilden eller statyn, man känner den när man tar i den den. Rummet fylls av doft från rökelse och ljudet av den lilla klockan och reciterandet av Aum mantrat. Man bör dock vara mycket försiktig med rökelser då det inte är helt ovanligt att det finns parfymallergiker i gruppen. Jag brukar göra som så att jag i god tid innan guidningen börjar har tänt en rökelsesticka under en kort tid för att sätta en lite mer andlig prägel på lokalen.

Källa: Den religiös artekaten av Simon Sorgenfrei

Om man vill lösa mer om tempelpuja och dess olika moment verkar denna sida vara intressant.

http://deepusthought.blogspot.se/2011/06/puja-or-alternative-transliteration.html

Islam- Topi

I den muslimska resväskan kan man oftast hitta en Topi eller kufi som den kallas ibland. Denna används av muslimska män och användningsområdet kan variera men den används ofta i samband med bön.

Det finns många olika huvudbonader för muslimska män. Det kan skilja sig mellan olika kultur och språkområden. Detta märks även i Sverige där muslimer från olika delar av världen tagit med sig och använder just sin huvudbonad.

I Haditherna så finns det berättelser om att Muhammed (saw) burit en vit huvudonad och att han ville att öven hans följeslagare skulle göra likadant. Det finns berättelser om att Muhammed (saw) lär ha sagt att det som skiljer muslimerna från judar och kristna är att de virar turbanen runt sin hatt. Detta kan vara ursprunget till den karakteristiska ”fezen” som var vanlig i det osmanska riket på mitten av 1800-talet.

Men den som är mest spridd är nog den topi eller kufi som man ser  här ovanför. Det är en vit virkad mössa och den har sina rötter i Afrika och är vanlig bland afro-amerikanska muslimer i USA där den blivit en form av mode. Många tar på sig Kufin när de går in i mosken men till skillnad från Judendomen finns det inga krav på att männen skall täcka sin hjässa då de går in i mosken. Det kan i många moskeer finnas en korg med kufis som man kan låna om man så önskar.

Detta är en Topi från Sindhi området, dvs Indien.

Användning i guidesammanhang:

Topin/ kufin kan användas för att visa på att även männen inom Islam har en form av klädkod. En muslimsk man skall skyla sig mellan knän och bröst samt helst bära långärmade tröjor. Att gå omkring med shorts och bar överkropp när man är ute i det offentliga livet är alltså inte att tänka på.

Kufin visar också på identitetsmarkörer som vi brukar benämna som signaletik. Genom sitt yttre visar man omvärlden (och sig själv) vilken grupp man tillhör och på så sätt särskiljer sig från andra. Kläder kan också visa på roll och status inom den egna gruppen.

Om du nu blir sugen på att köpa dig en egen topi/kufi så surfa in på denna sida och vlj ut den modell som passar just dig. Det finns många att välja på.

http://muslimbookmark.com/gifts-kufi-mens-caps-hats-c-116_121.html

För ett tag sedan delade Sudhagar Raphupathy ut denna länk till en kortfilm som utspelar sig i Indien/ Pakistan 1947. På ett sätt så är Topin en del av denna gripande berättelse.

http://www.youtube.com/watch?v=TPG3mNUWdFg

Kristendom- Prosfora

I den kristna resväskan kan vi hitta en Prosfora. Detta är en brödstämpel för att prägla det jästa brödet som används inom den ortodoxa högmässan. Vad jag förstår så heter själva stämpeln sfrayitha (vet inte hur det uttalas) och själva brödet heter prosfora.

Som vanligt finns det massor av information att hitta på nätet om användandet av prosfora. Här är ett exempel

http://orthodoxwayoflife.blogspot.se/2009/10/making-prosfora.html

I denna bifogade fil kan man läsa mer om hur man gör brödet och vad de olika symbolerna betyder.

prosfora

Hur man kan använda prosforan i guidningen:

Detta är ett föremål som väcker föundran hos många. Jag brukar ha något moment i guidningen där deltagarna kommer fram till bordet och tittar närmare på föremålen. Nästan alltid så är det någon som tar upp prosforan och frågar. Standardsvaret från min sida är- ”vilken religion tror du att den tillhör?”

De flesta brukar koppla ihop den med kristendomen men tycker att tecknen ser konstiga ut. När man förklarar att de egentligen är spegelvända så blir det en ökad förståelse. Sen kan man om man vill koppla prosforan till kalken och oblatsbrödet. Har man tur så är även detta bröd som är med i resväskan också präglat.

Hur brukar du använda prosforan? Skriv gärna i kommentarsfältet och berätta.

Judendom- Tefillin

I den judiska resväskan kan man hitta Tefillin

Tefillin är små svarta askar eller kapslar som är tillverkade av skinn från ko eller tjur som slaktats i enlighet med kosher (Guds bud). Kapslarna, som är fästa vid varsin rem, innehåller små pergamentrullar med fyra texter ur Torah (2 Mos 13:1-10 samt 11-16, 5 Mos 6:4-9 och 11:13-21). Dessa texter ska påminna om att Gud är den enda guden och den högsta makten. Bruket av Tefillin har sin grund bland annat i ”shema- den judiska trosbekännelsen” som står att läsa i 5 Mos 6:4-9.

Hör, Israel! Herren är vår Gud, Herren är en.  Du skall älska Herren, din Gud, av hela ditt hjärta, med hela din själ och med all din kraft.  Dessa ord som jag i dag ger dig skall du lägga på hjärtat.  Du skall inpränta dem i dina barn och tala om dem när du sitter i ditt hus och när du är ute och går, när du lägger dig och när du stiger upp.  Du skall binda dem som ett tecken kring din arm, och de skall vara ett kännemärke på din panna.  Du skall skriva dem på dina dörrposter och i dina stadsportar.”

Vid bar/Bat Mitzvah får judiska pojkar och flickor sina tefillin och förväntas efter denna ritual att iaktta de judiska religiösa plikterna. Vid ceremonin får pojken eller flickan visa sina färdigheter henom att lära ur Torah inför församlingen.

Före morgonbönen, utom vid Shabbat eller andra religiösa högtider (då man ändå befinner sin så nära Gud), lindar man sin tefillin. Den ena av askarna (shel yad) lindas med hjälp av den tillhörande remmen runt vänster arm (eller runt höger om den bedjande är väsnterhänt) i höjd med hjärtat. Den andra (shel rosh) lindas på ovansidan av pannnan i höjd med hårfästet där man menar av hjärnans och vishetens centrum finns.

Hjärtat och hjärnan skall alltid vara riktade mot Gud. Om man knutit banden rätt bildar de de tre hebreiska bokstäverna Shin, Daled och Yud. Dessa skapar ett av Guds namn, Shaddai, som betyder ”den allsmäktige”. Under tiden man lägger sin tefillin läser man tacksägelser till Gud.

File:IDF soldier put on tefillin.jpg

I samband med att tefillin läggs läses en eller tre välsignelser beroende på minhag (tradition), bland de flesta ashkenaziska judar sägs alla tre.

Innan shel yad fästes på armen

ברוך אתה ה’ א‑לוהינו מלך העולם אשר קדשנו במצותו וצונו להניח תפילין.‏

Översättning: ”Välsignad är du, Ha-Shem, vår G-d, universums konung, som har välsignat oss med dina bud samt befallt oss att lägga tefillin.”

Innan shel rosh läggs på huvudet

ברוך אתה ה’ א‑לוהינו מלך העולם, אשר קדשנו במצותו וצונו על מצות תפילין.‏

Översättning: ”Välsignad är du, Ha-Shem, vår G-d, universums konung, som har välsignat oss med dina bud samt befallt oss rörande budet om tefillin.”

En sista välsignelse läses efter att shel rosh fästs helt på plats:

ברוך שם כבוד מלכותו לעולם ועד.‏

Översättning: ”Välsignat är namnet av hans ädla kungadöme i evigheters evighet.”

Information om hur man tar på sig Tefillin och vikten av att placera den rätt. http://www.hasofer.com/page.pl?p=tefillinposition

File:Tefillin and boxes.JPG

Källa: Simon Sorgenfrei- Den religiösa artefakten, symboler från sex religioner, Fondi förlag 2010

http://sv.wikipedia.org/wiki/Tefillin